Förr, innan barn, var jag och Alexander väldigt spontana av oss. Vi älskade sista minuten och se vart vägen för oss.

Efter barn har vi testat det två gånger.

Första gången, spontan-övernattning i Göteborg.
Kommer till Munkedal och märker att vi har glömt plånböckerna. Vi har mitt VISA, men det hjälpte oss inte ett skvätt. Ringde banken, prata prata, sen var det klirrat.
Fortsätter åka. Kommer nästan till Göteborg då vi inser att vi glömt nyckeln till lägenheten som vi skulle få låna.
Ringer några samtal. Puh, det finns en extranyckel i Götet.
Går på stan, det blir kväll, kommer hem till lägenheten och märker att vi glömt välling och nappflaska. Grr, no more spontanitet!

Andra gången, spontan- se vart vägen för oss.
Kommer till Andreassons bil (för er som inte vet, 200 meter utanför Hunnebo), då börjar My att gallskrika. Vägrar sitta i bilbarnstolen-skrika. Vägen förde oss tillbaka till Hunnebo.

Idag, ändå ganska spontant, hoppas jag att det går bättre!:-)