Efter städbestyren på tomten- där huset är=), så har jag och My varit hemma.
My på ett inte så roligt humör.

Kom iväg till gymet en snabbis i alla fall. Det var skönt och välbehövligt!

På gymet:
Jag sitter borta vid bänkpressen- det är där den bästa "magmaskinen" finns... det är även där alla killar brukar hålla till.
Marie får syn på mig och tycker att det hela är mycket komiskt. Snabbt spatserar hon fram till mig samtidigt som hon börjar hojta något skämtsamt, men när hon kommer in i rummet och ser hur många killar där är, så är det som att hon krymper för varje steg. Samtidigt som hon krymper ihop, blir rösten lägre. Och när hon väl är framme hos mig är det inte mer än en blandad bris av svett och andedräkt som når mig.
Hon avslutar detta med ett pip till skratt och ett knappt kännbart axelslag.
" Detta", tänkte jag, " Detta är Marie när hon är som obekvämast!"

Och så insöp jag ögonblicket.